Stugliv

Jag och Luna har spenderat ett par dagar på tumis ute på vår stuga i den åländska skärgården. Jag föddes på Kumlinge och bodde där mina första 3-4 levnadsår. Jag har kanske inte så många minnen från just den tiden eftersom jag var ganska liten när vi flyttade därifrån. Men jag har spenderat mycket tid där på somrarna och hos Farmor Etel, så den lilla ön betyder något speciellt för mig.
 
 
I skogsbrynet bland skräpiga tallar och blåbärsris ligger lilla stugan. En hel del träd skulle behöva kapas för att släppa in morgonsolen.
 
 
Lite sjöutsikt har vi från altanen och ofta ser man någon båt som kommer tuffande förbi. Går man till höger från bilden sett kan man traska genom skogen till några hoppklippor. Men någon egentlig badstrand finns inte.
 
 
För varje stugbesök ska det klippas och röjas gräs! I full stugmundering (nedkavlade gummistövlar, skitiga shorts och bikini) drar man klipparn fram och åter, samtidigt som man ska slåss med brömsar, flugor och mygg. 
 
 
Vid Faster Annes stuga en bit bort finns det badmöjligheter. Termometern visade 23 grader i vattnet och det fina med Kumlinge är att det gör inget att man har glömt sina simpajtor hemma. Man klär av sig spritt språngande och häver sig i plurret, sitter och soltorkar på bryggan medan ens lilla hund slickar i sig en måsskit.
 
 
Långlunch med halloumi och wokisar, sallad och pissgult vatten från egen brunn. I sin ensamhet får man äta hur länge man vill och läsa vid bordet utan att behöva konversera med någon. 
 
 
Luna och jag vattnar dill hos Faster Anne. Vi knep faktiskt några salladsblad till lunchen också!
 
 
Stuglivet är härligt, tycker Luna! Hon har jagat många myror, tuggat på tång, bajsat i blåbärsriset, "hjälpt till" med många sysslor och stulit mångas hjärtan där på ön.
 
 
 
Allmänt | |
Upp