Simma till Kuba? Nä, en annan dag.

Att simma är nog det tråkigaste momentet när det gäller triathlonträning. Hela proceduren är liksom lite jobbig: dra på sig våtdräkt, bli blöt, kravla runt i grumligt vatten, tampas med vågor som skvalpar och ger en och annan kallsup, kränga av sig våtdräkt, hänga på tork etc etc. Dessutom går det långsamt att simma jämfört med de andra grenarna. Ja, det känns snarare tuffare mentalt än fysiskt att ta sig igenom ett simpass. 
 
Med det i åtanke kan jag inte nog beundra Diana Nyad - kvinnan som vid 64 års ålder simmade från Kuba till Florida. Det var ingen enkel match att simma de 180 kilometrarna och det krävdes fem försök innan Diana äntligen nådde sitt mål och kunde stappla i land på stranden i Key West. I 53 timmar hade hon skvalpat runt bland brännmaneter, hajar, starka strömmar och stora vågor. När Diana mötte folkets jubel där på stranden en tidig augustimorgon 2013 var hon i princip halvdöd av utmattning och hon hade tre meddelanden att framföra: 
 
"Never ever give up."
"You´re never to old to chase your dream."
och
"It looks like a solitary sport, but it takes a team."
 
Nä, jag ska inte klaga. Jag simmar i trygga vatten, mina simpass varar ca 40 minuter och jag har en fin, ny våtdräkt som bär mig (Diana simmade i simdräkt). De tre meddelandena ska jag stoppa inanför simmössan och ha som motivation när det känns tufft. Något direkt team har jag förstås inte, men Luna ger gärna pussar och beröm.
 
 
Allmänt, träning och hälsa | Diana Nyad, simma | |
Upp