Smoothies och godhies

Det är spännande det här med vilda växter! Med min röda korg i armvecket lufsar jag runt i närskogen och söker örter att plocka. Jag har rölleka som hänger på tork och rallarrosens blad borde vara färdiga att smula till te. 

Rallarrosen påminner i smaken lite om ruccola och jag testade laga en smoothie. I med en näve blad, en gurkbit, ett äpple, lite citron och vatten. Mixa. Smakade sådär. Blekt och vattnigt.
 
 
Då funkade det bättre med svinmålla. Längst upp på mållan sitter små roliga "mollusker" som är goda att knapra på och ha som ersättning för quinoa, som växten faktiskt är släkt med. Bladen kan man använda på samma sätt som spenat: i soppor eller omeletter. Eller smoothies. 
I svinmållesmoothien hade jag, förutom mållan, äpple, gurka och kokosdryck. 
 
 
Här sitter man och låter som värsta hälsosamma, halvprettiga örtfröken som värnar om natur och miljö och som får kliande utslag av produkter innehållande socker eller dess artificiella ersättare. Och lite av det har jag väl i mig. Men på kvällarna, framåt tiosnåret, dyker Mr Hyde upp och tar makten över min kropp.  
I går fick han mig att tro att jag behövde choklad och nötter från Kantarellen. När det var slut sa han åt mig att måste äta smörgåsar. Tre stycken med pålägg. Sen när Dr Jekyll var vänlig nog att byta lakan i Joels säng, fick Mr Hyde syn på godispåsen som stod och gapade öppen på skrivbordet. Genast var han framme och ryckte åt sig några sura colaflaskor, sötsliskiga kolor och färglada fruktisar.
 
Men prova mållesmoothie, gör det!
 
Allmänt | |
Upp