Förråds-feng shui
Denna regniga julidag packade jag ner kaffetermosen i min röda tygkorg, lade ner ett varsitt revben till hundarna, sökte upp bästa playlisten på Spotify i telefonen och begav mig ner till förrådet.
Någongång måste det göras och ingen dag är bättre än någon annan, så medan hundarna sysselsatte sig med benen, började jag gräva mig igenom bråtesmassorna.
Jag har rensat ganska friskt i hemmet sedan årsskiftet, men jag har blundat för röran i förrådet. Det ena av dem. Jag har tyvärr två stycken. Ett är för mindre skitiga saker som används mindre frekvent. Det andra är för, pja... mer skitiga saker som används mer frekvent. Det är också i det utrymmet det blir som mest stökigt där vinterdäck till bilen, snowboards och skidor, surfbrädor och tält samsas om utrymmet med oljor, klinkers, lister, skåpdörrar, verktyg och diverse skrot.
Här har jag under sex månaders tid så förnuftigt förespråkat ett minimalistiskt leverne, när sanningen är att jag i själva verket är en horder av värsta slag! Jag behövde kasta ut rubb och stubb för att överhuvudtaget komma in genom dörren. Allt sorterade jag sen i tre högar: spara, slänga och skänka. I dag fanns det ingen säljahög, för jag ville helt enkelt bli av med skiten på stört!
Två och en halv timme, en kaffetermos och två revben senare hade jag omsorgsfullt stuvat in alla sparagrejer tillbaks in i förrådet - var sak på sin plats. En säck bråte hamnade i sopcontainern innan jag lastade hundarna, tillsammans med skänkaprylarna, in i bilen och lämnade av allt på Emmaus (ja, allt förutom hundarna).
Med gott humör och samvete lika rent som Moder Teresas, spatserade jag sen in på biblioteket för att belöna mig själv med någon underhållande kvällslektyr. En lättare skugga tornade dock upp sig över min klara blick då skärmen på lånedatorn meddelade att jag hade en skuld.
Den tar jag itu med en annan dag...
