jeneli.blogg.se

Det sägs att man inte bör springa ifrån sina problem, men jag vill hävda motsatsen!

Gårdagens bekymmer var till en början inte särskilt stora, men det lilla fröet av ångest grodde under dagen för att slutligen växa till en tät häck av taggsnår. Då går det liksom inte att bara stå och titta på, eller att med tankens kraft försöka forcera den. Det krävs helt enkelt någon form av fysisk ansträngning.

Då är det skönt att ge sig ut och springa - just bara för att man vill och behöver det. Att springa utan att bry sig om träningsupplägg, tider och tempo. Att bara låta benen mata på steg för steg och känna hur huvudet rensas från allt bry som samlat sig. 

 

Efter en långrunda var jag ute på andra sidan häcken och där fanns ett vilt och blått hav som lockade mig till ett dopp för att skölja bort de sista unsen av trubbel. Som pånyttfödd flöt jag upp på bergsklacken och förevigade denna fina stund i en rad selfies. Lite för sent upptäckte jag att jag inte var ensam. Några äldre herremän som ställt sig för att beundra utsikten över havet kunde även skåda mitt bleka arsle då jag låg där böjd som en räka och svankade lite lagom porrigt. 

Men jag tänkte att finns det något som är näst bäst efter att ha tagit hand om sig själv ett tag, så är det ju att förgylla någon annans dag!