En dålig dag

Strax efter jag kört ut på Godbyvägen i eftermiddags, slog depressionen till mig med full kraft. Jag kände mig stressad, irriterad, muntorr... och dödstrött! Träning brukar vara bästa receptet för att bota tillfälliga mentala breakdowns, men inte ens en timmes jogg med hundarna i solen hjälpte. För att inte strypa någon oskyldig därhemma provade jag så snart jag kommit in genom dörren med att utfodra mig själv. Kanske den goda köttfärssoppan skulle låta humöret stiga i takt med blodsockret?
Förgäves.
Mitt inre odjur morrade fortfarande och viskade fula och kränkande ord till själen. Jag kände mig så klen så jag försökte med sista utvägen: vila på sängen.
Medan Joel läste "nattsaga" om elektricitet, joner och kopplingar somnade jag med öppen mun.
 
Sedan jag vaknat upp ur eftermiddagsdvalan har jag hasat runt med krökt rygg och tyckt synd om mig själv. 
"Vet du vad det är?" sa Joel då jag kikade in i hans rum med mina rödsprängda ögon för att söka sympati.
"Nä" sa jag med tunn röst.
"Det kallas en dålig dag."
 
En kopp te framför Kockarnas kamp. Sen blir det sängen och i morgon är en bättre dag.
 
 
 
 
Allmänt | |
Upp