Den som inga byxor har...

Under mitt fyra månaders klädköpsstopp har jag inte en minut saknat själva klädinköpen, men kläder är ändå en förbrukningsvara som inte håller för evigt. Och visst finns det andra, rätt små ändå, problem man kan stöta på som icke-klädkonsument. Som tur var är problem till för att lösas, alternativt ignoreras.
 
Kläderna går sönder
Cirka en vecka efter mitt köpstopp trädde i kraft, lyckades jag spränga grenen på mina favoritjeans. Med en irriterad rynka mellan ögonbrynen vek jag ihop brallorna och lade dem i garderoben i väntan på lappning. Ett flertal håliga strumpor har jag slängt. Johan påstår att det är mina nariga hälar som slipar sönder strumporna. Jag medger att han har rätt, mina hälar är som kardborreband och fastnar lätt i lurviga saker. Emellanåt är det ändå praktiskt att ha fnöskiga fötter, eftersom man kan klia sig med dem. Liksom skrapa hälen mot kliet. Hursomhelst. Johan hävdar att bara jag börjar fila sulorna med 180:ans sandpapper, kommer strumporna hålla bättre.
 
Resa utan bikini
13 juni drar vi till Fuerteventura och jag har ingen bikini. Egentligen är detta inget problem, eftersom jag sällan (nästan aldrig, vill jag påstå) ligger lättklädd på stranden för att jobba på brännan. På våra resor söderut befinner jag mig oftast ute på vattnet iklädd hel våtdräkt. Jag tänker ändå lösa detta icke-problem genom att bära sporttop och shorts då jag känner att jag vill visa lite hud.
 
Bröllop och fest
Jag vill minnas att jag var lätt stressad över det torftiga utbudet av festblåsor i min garderob inför fjolårets festlighet, då min fina kusin Lina gifte sig med sin Daniel. 
I juli ska vi på bröllop igen och ofta börjar ju klädångesten inför en sådan viktig händelse att gro rätt tidigt i amygdalan. Detta år känner jag mig lättad över att slippa den här ångesten. Jag får helt enkelt återanvända fjolårets bröllopsstass, klä mig i någon annan gammal "slarvå" eller rota igenom vännernas garderober.
 
I skinnpaj på bröllop, anno 2010.
 
Slitage på träningskläder
För att inte nöta ut träningskläderna låter jag lukten avgöra ifall de behöver tvättas eller ej. Tröjor och toppar hänger jag på tork mellan träningspassen, minst två gånger använder jag dem innan de landar i tvättkorgen. Byxor och tights kan jag ha en vecka och sporttopen brukar jag ta med mig in i duschen efter träning, då jag sköljer upp den med bara vatten. 
 
Sunkiga bh:ar
Ett par nya bh:ar är nog det jag längtar mest efter just nu. Jag äger tre stycken, två vita och en svart. Eller rättare sagt: två grådaskiga med en svag gul nyans i armhålsområdet, och en svart. Men äh, underkläder är väl det som är minst viktigt vad gäller utseende då de, som namnet antyder, ligger underst och därmed inte syns. 
 
 
Allmänt, Konsumtion, kläder | |
#1 - - Iza:

Åh Gud vad jag känner igen mig! Hade förbjudit mig själv att handla kläder för ca 1år sedan och jag klarade mig i fem månader, men sen sket det sig totalt. Jag insåg att inga pengar blev sparade när jag slutat shoppa kläder, istället försvann de på annan skit. Då bestämde jag mig för att börja igen.. önskar att jag i alla fall kunde begränsa mig lite. Att få handla, men inte för mycket 😬😂

Svar: Då kanske du inte ska införa totalförbud. Kanske begränsa dig till ett klädinköp i månaden? Eller "ett plagg in, ett plagg ut"?
Jenny

Upp