Nytta och nöje - livet på landet

Den här helgen har vi haft en lång to-do-list. Livet på landet kräver planering och fysiska insatser. Det är ingen självklarhet att det finns värme i huset, till exempel. 
 
För ett par veckor sedan fälldes den stora asken som stod böjd som en skrymmande skugga över trädgårdslandet och igår var det dags att stycka upp och klyva den så att den kan värma oss kommande vinter. 
 
 
Att arbeta med kroppen mår varje människa bra av. Det är inte bara det fysiska, den naturliga styrketräningen man får av att bära, släpa och dra, det är också känslan av att göra nytta. Att bidra till sin egen överlevnad på något sätt.
 
 
Jag placerade mig vid vedklyven och en släpkärra ved var strax fylld av naturens gåva. Tack asken!
 
 
Efter arbete kommer belöning. En stackars alldaglig korv smakar underbart när man gjort nytta. Speciellt om den grillas svart i skinnet över öppen eld och slukas med mycket wasabisenap!
 
 
Och äntligen fick jag dra ut och lufta mig tillsammans med min gula springare. Jag trampade allra längst ut på Skeppsviksvägen i Eckerö, favoritrundan, där havet tedde sig blåare än någonsin. 
 
 
Livet ändå. Enkelt, men underbart!
 
Allmänt, tid, träning och hälsa | livet på landet | | Kommentera |

Den ultrasnåla snålsoppan

Dessa fyra ingredienser utgjorde grunden för dagens restmiddag: I skålarna har vi en skopa blomkålspuré från helgens middag, samt jordnötssåsen som nu är med för tredje dagen i rad. Kokosdrycken verkar aldrig vilja ta slut, medan moroten är en bubblare i sammanhanget. Det allra lättaste sättet att ta tillvara på rester är att koka sig en härlig snålsoppa!
 
 
Att sätta tugga på ett bitigt bröd mellan de släta soppskedarna förhöjer smakupplevelsen. Det här glutenfria surdegsbrödet vevade jag ihop häromdagen på lite allt möjligt som fanns i skafferiet: bovete, sesamfrön, linfrön, pumpafrön och rismjöl. Surdegen är gjord på rismjöl, vatten och rivet äpple.
 
 
Ultrasnål snålsoppa
 
 
Jag kokade moroten mjuk och mixade den med blomkålspurén och två matskedar av jordnötssåsen. Jag spädde ut soppan med kokosdrycken, saltade och pepprade och toppade med några purjostrimlor. Brödet rostade jag så kanterna blev härligt svedda, bredde på generöst med smör och ett par ostskivor. 
 
De senaste dagarnas matlagning har varit den roligaste på länge. Utmaningen i att lyckas laga gott käk på några få spretiga råvaror väcker kreativitet. Jag har drömt om matrester dag som natt och längtat till att få veva ihop mina restmiddagar. Ja, den snåle jäveln växer i mig för var dag som går och mitt inre belöningssystem prisar mig för var dag jag håller mig borta från mataffären. 
 
Allmänt, Hållbarhet, Konsumtion, Rensa, mat | kylksåpsrensning, snålsoppa | | Kommentera |

Detta är ingen matblogg...

... men faktum är att maten är en stor del av gemene människas liv, likaså mitt. Utan mat dör vi. Vissa äter för att överleva. Andra lever för att äta och lägger stora delar av sin månadsbudget på just matkontot. Vackert så, om det nu är matlagning som är ens stora intresse, men då maten inhandlas helt omedvetet blir det ett problem. I Finland, till exempel, slängs 23-24 kg mat per person varje år till ett värde av 200 miljoner euro. Därtill kommer livsmedelsindustrin och den offentliga måltiden på totalt 140-220 miljoner kg varje år. Är det inte sjukt, så säg?
 
Tydligen är det hushållen där kvinnor gör inköpen som slänger mest mat. Med mina koka-soppa-på-en-spik-dagar tänker jag vara käringen mot strömmen och här har ni dagens restmåltid:
 
Den läckra ugnsomeletten 
 
 
Grunden för denna utsökta måltid var resterna av gårdagens kylskåpstömning. Jag vispade upp ett ägg med en matsked av jordnötssåsen, smörjde en liten ugnsform och hällde i äggvispet. Jag slängde i sötpotatis- och vitkålsmojket och toppade med några ostskivor. Medan omeletten gräddades i ugnen (250 grader, 10 minuter) hackade jag upp resterna av isbergssalladen och strösslade på rostade pumpafrön, även de från gårdagens middag. Som slutfinish gned jag över ett par rejäla nypor rökt flingsalt som jag hittade i skafferiet. 
 
 
Krispig yta, mjukt och hett innanmäte, saftig sallad och knapriga frön. Tror själva fenomenet kallas textur i matkretsar, men vad vet jag? Detta är ju ingen matblogg.
Allmänt, Hållbarhet, Rensa, mat | matsvinnet, ungsomelett, äta rester | | Kommentera |
Upp