jeneli.blogg.se

När min TV sköts sönder i höstas var det som att det även blev startskottet på en ny era i livet. Även om jag inte var någon TV-tittare av stora mått insåg jag hur mycket tid den stulit av mig. Ärlig och rättskaffens som jag är har jag troget betalt TV-licensen (nåja,en lömsk pejlgubbe i knarrig skinnjacka knackade på för nåt år sen och tvingade mig) och jag gladde mig även åt att slippa punga ut med de hundralapparna i fortsättningen.

Då TV:n var ett minne blott började jag fundera om det fanns fler saker jag kunde exkludera eller minimera i mitt liv för att spara både tid och pengar. 

 

Det första jag bestämde mig för att exkludera var det lättaste: kläder. Naturligtvis ska jag använda kläder, men bara de jag redan har. Inte ett nytt plagg ska jag köpa detta år. Beslutet kändes som en befrielse, snarare än en uppoffring! Jag avskyr att strosa runt i butiker, bläddra bland plagg och prova mig svettig i en trång provhytt medan jag blottar mig för allmänheten genom glipan i skynket. De gånger jag utsätter mig själv för shopping blir jag ofta frustrerad då jag sällan hittar något som passar. Jag börjar inbilla mig att det är något fel på mig som inte passar in i modellen, snarare än att modellen inte passar på mig. 

Numera passerar jag skyltfönstren i vårt lokala köpcentrum med högburet huvud, utan att ens bevärdiga de stackars utmärglade skyltdockorna med en blick. 

 

Klädköpstoppet fick mig också att se över det oorganiserade virrvarret av paltor i min garderob, av vilka jag använde kanske hälften. En fredagskväll hällde jag upp ett glas vin och innan glaset var ens halvtomt hade jag rensat ur tre plastkassar med kläder. Trådkorgarna gapade tomma, endast tre stycken var (halv)fyllda med sådana kläder jag faktiskt gillar och använder. När jag senare dumpade klädpåsarna till Emmaus och svassade därifrån med lätta armar förstod jag att jag hade något på gång här. 

 

Mindre prylar = mer tid, mer pengar och ett lättare sinne!