Releasefest i hönsgården!

Vi har arbetat hårt med att färdigställa hönsgården under långledigheten. På torsdagen trillade nämligen, som en skänk från ovan, ett erbjudande in om att få köpa sex fina hönor. Jag kastade mig handlöst på telefonen och ringde upp - "Vi tar dom. Allihop!" 
 
 
 
 
På lördagseftermiddagen kunde vi äntligen koppla av med en kopp kaffe tillsammans med hundarna för att fira att Marbys vackraste hönsgård var nätad och klar och redo för sina inneboende.
 
 
De sköna damerna fann sig snabbt tillrätta. De skrockade och kuttrade medan de inspekterade sin nya miljö. 
 
 
Raserna är av dvärg brahma, dvärg wyandotte samt creme crested legbar.
 
 
 
Föga anade de att de snart skulle få sällskap av en stackars oönskad tupp, vars liv hängde på en skör tråd då han tvingades strida om herraväldet i sin dåvarande grupp. Rolf blev snabbt populär i sitt lilla harem. Speciellt de ettåriga "tvillingarna" var förtjusta över det manliga sällskapet.
T o m Joel blev intresserad av att delta i releasefesten. Fast kanske det bara var för att det serverades bullar.
 
 
Ikväll när vi skulle gå och "fösa in" våra nya vänner hade Rolf redan gjort jobbet. Där satt de så fint i rad på den översta pinnen, redo för natten. Rolf i mitten med tvillingarna till vänster. Resten av gänget höll sig lite på sin kant. Det var många nya intryck på en dag för de små vännerna.
 
 
 
 
I morrn kommer jag nog vara uppe med tuppen (hehe) för att se hur natten tett sig för de nyinflyttade. 
Tänk att jag blev hönsmamma på självaste morsdag!
 
 
 
 
Allmänt, Höns | creme crested legbar, dvärg brahma, dvärg wyandotte, hönsgård, releasefest | | En kommentar |

Lyckan kommer inifrån

Valborgsmässoafton. När jag stod hukad vid brasan och svärtade korven medan hettan av elden sved i ansiktet kände jag mig lycklig och levande. Det här året är det så många bitar som fallit på plats. Drömmar och mål har uppfyllts, nästan av sig självt på något sätt. Här är några punker jag kan pricka av från min bucketlist:
 
Samboliv 
Att leva som särbos är inget dumt upplägg. Men efter sju år kunde jag och Johan konstatera att samboskapet är ännu mindre dumt. Vi bygger något gemensamt, planerar och drömmer. Istället för att gå med varsin varukorg i affären, handlar vi gemensamt. Vi vaknar och somnar ihop och söndagarna, då vi tidigare bröt upp och åkte var och en till sitt, känns inte lika ångestfyllda. 
 
 
 
Att snöra på sig löparskorna, kliva rätt ut genom dörren och dra iväg med ivrigaste springkompisarna är ren och skär lycka. Bästa belöningen för Luna är att få stanna till i Marsund och apportera pinnar från vattnet. Vardagslivet med hundarna har också fattats mig, då de tillbringat mest tid med Johan under veckorna.
 
 
Hönsgården
Trots att huset är halvfärdigt är ändå hönsgården i högre prioritet och drömmen om egna pullor håller äntligen på att uppfyllas! I gröna skjulet på gården har vi har under några veckors tid röjt, slängt och sålt pryttlar och prylar för att ge plats åt våra nya familjemedlemmar. Nu ska bara hönsgården bli klar och sen är vi redo att ta emot våra nya familjemedlemmar!
 
 
Livet på landet
Längtan till landet har bott i mig under så många år. Av olika anledningar har vi ändå haft vår fasta punkt i ett höghus i stan. Det är inte förrän nu, när jag befriats från instängdheten mellan fyra betongväggar, jag inser hur mycket jag egentligen vantrivts. Jag vill leva hållbart och mer självförsörjande, här har stadslivet varit begränsande. Nu är jag äntligen i mitt rätta element!
 
 
 
 
Träning och hälsa
Ni minns kanske att jag klagade på att byxorna var lite väl spända kring låren där vid jultiden. Sedan dess har jag gått ner 8 kg och känner mig i toppform! Träningen funkar klockrent och jag ser fram emot första triathlontävlingen i Uppsala i juni.
 
 
Författarkurs och skrivuppdrag
När jag var elva år hade jag högt uppsatta mål för framtiden. Med stort självförtroende och dussinet titlar skrivna för hand på häftat kopieringspapper i ryggsäcken skulle jag en dag vinna nobelpriset i litteratur! Sådana förväntningar har jag inte idag, men författardrömmarna finns kvar. I januari anmälde jag mig till en författarkurs på nätet och häromveckan fick jag mitt första skrivuppdrag till en tidning!
 
 
Upp