Pappas paprikor

Midsommarhelgen spenderades i vår stuga i skärgården. På själva midsommaraftonen brukar vi, tillsammans med pappa, bjuda in oss hos faster Anne och Jan och fira på deras stuga med resten av släktingarna som bor på ön. 
Naturligtvis skulle det bunkras och handlas inför denna högtid och pappa hade inte snålat på vare sig maten eller spriten. Han hade handlat nästan oroväckande mycket alkholhdrycker. Flera dunkar vin slungade han upp ur alkokassarna. Flaska efter flaska med öl staplades in i kylskåpet och när han torkat svetten ur pannan bjöd han på gin och tonic (jag drack helt i medicinskt syfte då jag under min simtur tidigare på dagen svalt ett par liter havsvatten, vilket förorenade tarmen och jag fick ligga till sängs i fosterställning med svåra kramper). 
Trots att jag sagt att vi hade det mesta i matväg och att han enbart behövde komplettera lite, hade han handlat lammkotletter, två rullar vitlökssmör, potatissallad, coleslaw, bröd, majskolvar och en hel påse full med paprikor! Det var väl en 6-7 stycken paprikor i den där påsen. Jag vet inte vad han hade tänkt göra med paprikorna, kanske grilla dem, men när vi åkte från stugan på söndagen var paprikorna fortfarande oätna varpå jag tog dem med hem till stan.
 
Dagens kylskåpstömning fick alltså bli något med pimientos rojos, och vad passar bättre än att laga en god pytt på en massa rester och fylla paprikorna med det?
 
 
 
Pimientos del Padre
3 icke ekologiska paprikor
1 pkt bacon
1 pkt halloumi
1 slattrig purjo
1/2 kokt majskolv
3 skrynkliga nypotatisar
2 vitlöksklyftor
1 torkad chili
1 msk tomatpuré
Salt och kryddor efter smak
1 buffelmozarella
 
Sätt ugnen på 200 grader.
Halvera paprikorna och gröp ur innanmätet. Placera dem på ugnsfast form.
Skär bacon och halloumi i fina bitar, hacka purjon och stek tillsammans med vitlök och chili.
Tillsätt tärnad nypotatis, skär bort majskornen från kolven och häv i det också innan du spritsar tomatpuré över pytten och rör om.
Salta och krydda pytten och fyll paprikohalvorna. Toppa med mozarella i skivor.
Grädda i ugnen ca 30 minuter.
 
Allmänt, mat | fyllda paprikor, midsommar | | Kommentera |

Ägodela

Att handla begagnat är bra och det finns en uppsjö köp- och säljsajter på nätet. Den alltid så risade, men ändå populära, facebooksidan Ålands köp- och sälj har i dagsläget 16 500 medlemmar. Det är mer än halva Ålands befolkning! Andrahandsmarknaden är minst sagt stor, kanske för att det är en win-win situation för både säljare och köpare. 
 
Men det finns ett ännu bättre alternativ: att ägodela! Begreppet kan egentligen ha flera innebörder, som att man äger någonting tillsammans eller att man delar med sig av det man äger och har. Den allra äldsta formen av ägodelande måste väl vara biblioteket, en gratis och aldrig sinande källa vars koncept nu börjar appliceras på flera områden. 
 
I boken Ägodela finns en hel massa exempel på hur människor väljer att dela på eller dela med sig av saker - allt ifrån att bo i kollektiv till att erbjuda hungriga stackare sina matrester. Man delar bil och samåker eller hyr en nystädad och tankad kärra från en bilpool. Couchsurfing är populärt, där värdarna låter sina gäster sova på soffan helt gratis (de bjuder t o m på frukost ibland!). Det finns en lång lista på plattformar som erbjuder kläder för uthyrning och i en toolpool kan du låna eller hyra verktyg du behöver. 
 
 
 
På det välbärgade Åland har många möjlighet att skaffa sig allt vad de behöver (och lite till) och som enskilda konsumenter och privata ägare har vi otroligt mycket resurser som inte utnyttjas, så varför inte göra dem till en tillgång för andra? Är det inte dags att skapa en ny facebooksida: Ålands byt- och lån?
 
Till sist två goda exempel:
 
Möjligheten att låna säsongsutrustning till ungarna borde vara varje förälders största lättnad. Skridskor, hjälmar, skidskor och t o m pulkor finns att låna gratis från Ålands idrotts Idrottsbanken
 
Matbanken samlar in och delar ut, framför allt mat, till barnfamiljer och andra hushåll som har det knepigt att få ihop till brödafödan. Genom Matbanken har outnyttjade resurser, b la i form av matsvinn från butikerna, koordinerats och såväl privatpersoner som grossister donerar livsmedel till verksamheten.
 
Finns det fler goda exempel?
 
Allmänt, Konsumtion | ägodela | | En kommentar |

Från ö till ö

Jag är hemma och vänder efter en vecka på Fuerteventura. Bergen och vulkanernas ö. Aloe verans ö. Getternas ö. Vindens ö... eller?
Tyvärr hade vi prickat in vår resa den enda veckan på året som det inte blåser på den annars så vindpinade ön och det blev endast två dagars kitesurf. Lyckligtvis finns det många andra saker att sysselsätta sig med på Fuerteventura, som att nöta röven i de många vattenrutscharna i Acua water park i Corralejo, ta en skumpig roadtrip längst ner till södra spetsen av ön, hyra cykel och knota i en 6 km lång uppförsbacke för att skåda utsikten vid faro de la Entallada, spela beachvolley och träna vågsurf på stranden i El Cotillo. 
 
 
 
Kitesurf på Flag Beach i Corralejo.
 
 
 
På Acua water park hade vi skoj i flera timmar!
 
 
 
Stränderna i El Cotillo var oslagbara, här vill vi bo nästa gång!
 
 
 
Faro de la Entallada låg högt uppe på ett berg. Jag fick hejjarop och tummen upp av bilisterna som passerade då jag mödosamt knotade uppför de slingriga vägarna.
 
 
Johan på Fuerteventuras sydligaste spets, Peninsula de Jandia.
 
 
"Möglig korv" är det obligatoriskt att ha med sig till stranden!
 
 
På El Roque de los pescadores i El Cotillo åt jag en fantastiskt god snapper!
 
 
 
 
Sista dagen hyrde vi vågbrädor, jag tyckte det var lättast att åka på skummet!
 
 
I Fuerteventura är man rädd om sitt hav och med Clean ocean project vill man skydda stränderna från nedskräpning med devisen att plastpåsar är havets dödligaste rovdjur. Jag gjorde min del och hade med mig en liten tygkasse hemifrån som jag tog med mig varje gång vi åkte till Mercadonan för att handla.
Vatten var vi tvugna att köpa på flaska, men vi köpte de större 5 liters dunkarna och fyllde på i mindre flaskor då vi drog iväg på strandhäng.
Naturligtvis blev det ingen shopping under resan, förutom att Joel fick sig ett par shorts (som han behövde) och en tisha i födelsedagspresent. 
Tyvärr kan dessa små faktorer inte kompensera det massiva koldioxidutsläppet från det chartrade flygplanet vi åkte i, samt alla de milen vi färdades i vår hyrbil...
 
Idag reser vi till en annan ö för att fira midsommar. Här finns inte så många getter, desto mer huggormar, rådjur och älgar (och en åsna som heter Gunnar). Inte heller växer det någon aloe vera här, men blåbärsris och enbuskar är det gott om. Några maffiga berg ligger inte på ön, men ändock fina klippor av grå granit. Om Fuerteventura var en underbar ö, är Kumlinge själva paradiset!
 
Upp