Svampguide och smaktest

Att gå på morgonpromenad i skogen är win win på alla sätt och vis. Hundarna får springa av sig, nosa efter spår och lyckligt gnida in sig i den härliga doften av kadaver. Vi på två ben får njuta av den friska höstluften och med lite tur kanske man samtidigt lyckas hitta middagsmaten!
 
 
 
Jag är ingen svampkännare av rang, men för varje år lär- och vågar jag mig på att plocka nya sorter. 
 
 
Länge var kantareller den enda svampen jag med säkerhet kände igen.
Gömda under löv och mossa kikade de gula hattarna fram.
 
 
Soppar lär vara säkra kort när det gäller svampar.
I mitten den resliga björksoppen (eller?) tillsammans med sina knubbiga kusiner Karl och Johan.
 
 
Den bleka taggsvampen är en relativt ny favorit. 
Då Farmor började bli kracklig och inte längre orkade sig ut i skogen,
avslöjade hon sitt bästa taggsvampsställe för mig i närheten av vår stuga på Kumlinge. 
 
 
Här är en del av dagens skörd. Fjälllig bläcksvamp är årets nyhet, den fanns det gott om längs grusvägen!
 
 
Riskor är riktigt goda matsvampar! Eftersom larver och andra småkryp är lika förtjusta i dem som jag, brukar jag på plats dela dem och undersöka det är värt att överhuvudtaget bära dem med sig hem.
 
Vi tvistade en del här hemma om det som synes på bilden ovan var en stolt fjällskivling eller någon typ av förväxlingssvamp, eftersom foten var så klen. Med plutande underläpp fick jag till sist ge mig och kastade ut svampen. En viktig regel när det gäller svampplockning är ju att om man inte är hundra procent säker på vad man plockat, så är det bättre att ta det säkra före det osäkra och göra sig av med den eventuellt giftiga typen.
 
Vad säger ni: är det en stolt fjällskivling vi ser på bilden?
 
 
Efter förvällning var det dags för smaktest!
 
Sopparna (längst upp till vänster): Rätt intetsägande smak. Björksoppens namn och konsistens liknar lite för mycket en lös förhud.
Fjällig bläcksvamp (längst upp till höger): Väldigt god, lite nötig i smaken.
Riska (i mitten): Den kraftiga doften och smaken påminner om en härlig, grillad biff!
Blek taggsvamp (längst ner till vänster): Härligt krämig med en explicit svampsmak. Kommer att passa bra ihop med rostade pumpafrön.
Kantarell (längst ner till höger): Välsmakande, men inte imponerade läcker. I jämförelse med t ex riskan och taggisen känns den som en överskattad svamp.
 
Vinnaren blev den bleka taggsvampen, som ikväll stuvas i grädde och serveras med ytterfilé av rådjur, sötpotatis och rostatde pumpafrön!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Allmänt, mat | svamp, blek taggsvamp, riska, karl johan, björksopp, kantarell, stolt fjällskivling, fjällig bläcksvamp | | En kommentar |

Ät upp!

Den här veckan är det den Internationella svinnveckan och jag har gått all in för att minimera matsvinnet både hemma och på arbetsplatsen. Ungarna i skolan är redan rätt duktiga på att äta upp, men jag tog ändå tillfället i akt att informera om svinnveckan och utmana dem i att ytterligare minimera "tallriksskrapet". Jag bad kockarna att väga matresterna efter varje lunch för att se om vi kunde hålla de globala rekommendationerna att endast slänga 33g mat/person och dag. I eftermiddags fick jag ta del av resultatet:
Ca 1, 2 kg matrester har totalt slängts under veckan, vilket ger ca 4 g/person. Fullt godkänt, m a o!
 
På hemmafronten har det blivit kyl- och frystömning, detta är vad som serverats under veckan:
 
Måndag Eftersom jag, hur mycket jag än försöker, inte kommer ihåg vad som stod på middagsbordet i måndags var det tydligen ingen minnesvärd måltid som tillagats med kärlek av nyinköpta råvaror. 
 
Tisdag Jobbade sent och käkade lunchrester till middag på skolan.
 
Onsdag Köttfärssås från frysen med coleslaw på slattriga vitkålsblad, morot, vitlök, turkisk youghurt long way behind bäst före datum, en klick majjo och röd pesto. Två frysskadade brödskivor med ost och de sista två matskedarna ur en burk gurksallad.
 
 
 
Torsdag Borsjtj från frysen. Halva tallriken tippade jag ut på köksgolvet, så trots mina goda intentioner blev det en del svinn ändå...
 
Fredag Biffar på gul-, polka- och rödbeta, samt bönor frästa i smör och vitlök - alla råvaror från Marits odlingar. Till det svängde jag ihop en röra på getost, creme fraiche och några teskedar av MarBi backens utsökta honung.
 
 
 
 
Precis nu, när jag känner mig sådär halvpräktigt duktig, kommer jag på att jag lämnade en bit rökt lax och en burk coleslaw i kylen på jobbet för nästan två veckor sedan. Antar att jag får hoppa över skollunchen på måndag och tugga i mig den halvruttna fisken...
 
Allmänt, Konsumtion, mat, miljö | internationella svinnveckan, matsvinn, ät upp för bövelen | | Kommentera |

Vad gömmer du i städskåpet?

Sedan jag bosatte mig på nuvarande adress har min dammsugare delat plats i städskåpet med en miljon andra prylar som inte överhuvudtaget har med städning att göra. Grejerna har liksom bara tryckts dit för att de inte har haft någon annanstans att ta vägen, eller för att de är för stora för att passa i något annat skåp. Dammsugaren har liksom fungerat som ett stöd för presentpapper, cellofan, lister och hyllplan, snarare än som en städmaskin och det är lätt att räkna ut varför jag föredrar att sopa golvet: det är helt enkelt för jobbigt att lyfta ut dammsugaren då det alltid resulterar i att diverse långa saker skramlar ut på hallgolvet som ett trädgårdsplockepinn.
 
I dag kände jag mig tillräckligt handlingskraftig och målmedveten för att åta mig uppgiften att röja och organisera oredan i städskåpet. Det är rätt fantastiskt att jag i fem år har ödslat energi på att störa mig på något som gick att ordna upp på en dryg timme. Fantastiskt är det också att det helt plötsligt blir roligt att rensa och av bara farten hade jag rett upp i övriga hallskåp som även de var fulltrottade med sådant jag lovat mig själv att göra mig av med: prylar som aldrig används och som därför inkräktar på mitt fysiska och själsliga utrymme.
 
 
Städskåp före och efter.
 
 
Ibland är det svårt att komma till skott med att lösa sina problem, oavsett om de är stora eller små, rent fysiska eller av mer psykisk karaktär. Att sopa problemen under mattan (eller gömma dem i städskrubben) är ingen bra idé, för man vet ju att de finns där ändå och skaver som en sten i skon och hindrar en från att göra sådant man vill eller behöver. När man röjer och rensar i det fysiska utrymmet skapar man också mer plats för nya, positiva tankar - som att det plötsligt är riktigt kul att dammsuga!
 
 
Upp