Svampar, fiskar och hemodlat.

Resor, aktiviteter och upplevelser i all ära, men oftast tycker jag det är skönast att vara ledig på hemmaplan. Det blir en helt annan slags återhämtning utan tider att passa. På fredagen drog vi till svampskogen.
 
 
Svamparna har verkligen inte varit svårfångade i år. Man har snarare fått akta var man sätter fötterna för att inte i misstag trampa sönder höstkantarellerna som står i stora klasar bland löv och mossa.
 
 
Vi plockade flera liter "höstisar", frostnupna och styva, och hittade även en hel del gula kantareller - stora som dasslock! Svampsoppa var den givna huvudrätten till fredagsmiddagen.
 
 
Det frasade under fötterna då vi på lördagsmorgonen traskade ner till båten för att ta upp näten. Luna var ivrig och skuttade snabbt upp i gamla Askeladden för att inte hamna på efterkälken.
 
 
Dimman låg som ett hölje över vatten som var plitt platt.
 
 
Och solen blänkte mellan trädtopparna.
 
 
De två första näten var tomma.
 
 
I det tredje nätet hade två trötta sikar fastnat under natten.
 
 
Med kalla fingrar styrde vi kosan hemåt.
 
 
Sikarna hamnade i röken och blev riktigt saftiga och lagom salta.
 
 
När vår middagsgäst Marit dök upp på kvällskvisten kände hon igen alla ingredienserna i menyn, eftersom det är hon själv som odlat det mesta.
 
 
Soppa på jordärtskocka med hembakt fröbröd.
 
 
Ugnsrostade morötter, polkabetor, gul- och rödbetor och purjo insmorda i olja, honung från egna bin och hemlagad persillade.
 
 
Serverades med rådjursbock från Marbyskogen och kantarellstuvning.
 
 
Rabarberpaj med tjock vaniljsås och en shot Madeira till dessert.
 
 
"Om svenska kungen skulle veta hur gott vi äter", brukade Farmor säga.
Närproducerat och hemlagat slår alla Nobelmiddagar på fingrarna, tycker jag!
 
 
 
 
 
Allmänt, Hållbarhet, mat, tid | ta upp nät, närproducerat, hemodlat, plocka svamp, höstlov | | Kommentera |

Svampguide och smaktest

Att gå på morgonpromenad i skogen är win win på alla sätt och vis. Hundarna får springa av sig, nosa efter spår och lyckligt gnida in sig i den härliga doften av kadaver. Vi på två ben får njuta av den friska höstluften och med lite tur kanske man samtidigt lyckas hitta middagsmaten!
 
 
 
Jag är ingen svampkännare av rang, men för varje år lär- och vågar jag mig på att plocka nya sorter. 
 
 
Länge var kantareller den enda svampen jag med säkerhet kände igen.
Gömda under löv och mossa kikade de gula hattarna fram.
 
 
Soppar lär vara säkra kort när det gäller svampar.
I mitten den resliga björksoppen (eller?) tillsammans med sina knubbiga kusiner Karl och Johan.
 
 
Den bleka taggsvampen är en relativt ny favorit. 
Då Farmor började bli kracklig och inte längre orkade sig ut i skogen,
avslöjade hon sitt bästa taggsvampsställe för mig i närheten av vår stuga på Kumlinge. 
 
 
Här är en del av dagens skörd. Fjälllig bläcksvamp är årets nyhet, den fanns det gott om längs grusvägen!
 
 
Riskor är riktigt goda matsvampar! Eftersom larver och andra småkryp är lika förtjusta i dem som jag, brukar jag på plats dela dem och undersöka det är värt att överhuvudtaget bära dem med sig hem.
 
Vi tvistade en del här hemma om det som synes på bilden ovan var en stolt fjällskivling eller någon typ av förväxlingssvamp, eftersom foten var så klen. Med plutande underläpp fick jag till sist ge mig och kastade ut svampen. En viktig regel när det gäller svampplockning är ju att om man inte är hundra procent säker på vad man plockat, så är det bättre att ta det säkra före det osäkra och göra sig av med den eventuellt giftiga typen.
 
Vad säger ni: är det en stolt fjällskivling vi ser på bilden?
 
 
Efter förvällning var det dags för smaktest!
 
Sopparna (längst upp till vänster): Rätt intetsägande smak. Björksoppens namn och konsistens liknar lite för mycket en lös förhud.
Fjällig bläcksvamp (längst upp till höger): Väldigt god, lite nötig i smaken.
Riska (i mitten): Den kraftiga doften och smaken påminner om en härlig, grillad biff!
Blek taggsvamp (längst ner till vänster): Härligt krämig med en explicit svampsmak. Kommer att passa bra ihop med rostade pumpafrön.
Kantarell (längst ner till höger): Välsmakande, men inte imponerade läcker. I jämförelse med t ex riskan och taggisen känns den som en överskattad svamp.
 
Vinnaren blev den bleka taggsvampen, som ikväll stuvas i grädde och serveras med ytterfilé av rådjur, sötpotatis och rostatde pumpafrön!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Allmänt, mat | svamp, blek taggsvamp, riska, karl johan, björksopp, kantarell, stolt fjällskivling, fjällig bläcksvamp | | En kommentar |

Ät upp!

Den här veckan är det den Internationella svinnveckan och jag har gått all in för att minimera matsvinnet både hemma och på arbetsplatsen. Ungarna i skolan är redan rätt duktiga på att äta upp, men jag tog ändå tillfället i akt att informera om svinnveckan och utmana dem i att ytterligare minimera "tallriksskrapet". Jag bad kockarna att väga matresterna efter varje lunch för att se om vi kunde hålla de globala rekommendationerna att endast slänga 33g mat/person och dag. I eftermiddags fick jag ta del av resultatet:
Ca 1, 2 kg matrester har totalt slängts under veckan, vilket ger ca 4 g/person. Fullt godkänt, m a o!
 
På hemmafronten har det blivit kyl- och frystömning, detta är vad som serverats under veckan:
 
Måndag Eftersom jag, hur mycket jag än försöker, inte kommer ihåg vad som stod på middagsbordet i måndags var det tydligen ingen minnesvärd måltid som tillagats med kärlek av nyinköpta råvaror. 
 
Tisdag Jobbade sent och käkade lunchrester till middag på skolan.
 
Onsdag Köttfärssås från frysen med coleslaw på slattriga vitkålsblad, morot, vitlök, turkisk youghurt long way behind bäst före datum, en klick majjo och röd pesto. Två frysskadade brödskivor med ost och de sista två matskedarna ur en burk gurksallad.
 
 
 
Torsdag Borsjtj från frysen. Halva tallriken tippade jag ut på köksgolvet, så trots mina goda intentioner blev det en del svinn ändå...
 
Fredag Biffar på gul-, polka- och rödbeta, samt bönor frästa i smör och vitlök - alla råvaror från Marits odlingar. Till det svängde jag ihop en röra på getost, creme fraiche och några teskedar av MarBi backens utsökta honung.
 
 
 
 
Precis nu, när jag känner mig sådär halvpräktigt duktig, kommer jag på att jag lämnade en bit rökt lax och en burk coleslaw i kylen på jobbet för nästan två veckor sedan. Antar att jag får hoppa över skollunchen på måndag och tugga i mig den halvruttna fisken...
 
Upp