jeneli.blogg.se

Tappert kämpade jag i mina unga år med att försöka få min ack så grovporiga hy att bli lika slät och felfri som Kate Moss och Cindy Crawfoords. Jag provade olika smörjor i olika prisklasser. Jag köpte ögonkräm mot mörka ringar och clearasil som jag droppade på alla blemmor som ploppade upp. Jag hade även noterat att folk smorde in ben och armar med citrusdoftande lotioner, varpå jag inhandlade någon flaska som oftast stod orörd tills den började lukta suspekt och jag fick kasta den.

 

Med åren har jag lärt mig att:

a) Bilder i flashiga magazin alltid är retuscherade 

b) Exklusiva krämer, framställda i något laboratorium med sjuttiofem syntetiska ingredienser, lovar mer än vad de håller

c) Ju mindre jag smörjar, desto bättre mår min hud

d) Acceptera att min hud inte är felfri och att de mörka ringarna under ögonen är en genetisk åkomma som ingen kräm i världen kan bota

e) Naturliga smörjor är bättre för både hud och miljö

 

I mitt badrumsskåp finns numer endast en slags smörja, den allsmäktige ringblomssalvan. Den kokas av ekologiska råvaror och med mycket kärlek av pappas särbo Helene. Efter den dagliga ansiktstvätten (med enbart vatten och eventuellet lite tvål för att få bort sminket), lämnar jag huden lite fuktig och tar en dutt av den gyllene salvan och smörjer in fejset. Porerna är lika grova som förr, men min hud blir mjuk och len.

 

Antalet produkter på min hylla i badrumsskåpet uppgår till den totala summan av sex. Utöver rinblomssalvan använder jag foundation och mascara till vardags. Vid festliga tillfällen krafsar jag lite kajal under ögonen och borstar färg på brynen. Någon bra och naturlig deo har jag ännu inte hittat. För tillfället använder jag en med magnesium, vilken funkar sådär (en lätt lökig odör brukar vid stressigare arbetsdagar framträda ur armhålorna runt kaffetid).